Europaparlamentet (EP) är EU:s enda direktvalda organ. EP är en av de största demokratiska församlingarna i världen.
Europaparlamentet har 766 ledamöter (751 efter 2014 års val). Ledamöterna företräder EU:s 500 miljoner invånare, från 28 medlemsländer. Ledamöterna väljs vart femte år.
Parlamentet har direktvalts med allmän rösträtt sedan 1979. Innan dess var parlamentet en rådgivande församling, med företrädare från medlemsländernas parlament och regeringar.
Alla EU-medborgare som är 18 år eller äldre (16 år i Österrike) har rätt att rösta, även om de bor i en annan medlemsstat. EU-medborgare får också kandidera till valet i alla EU:s medlemsländer. Vill du läsa mer om EP:s historia kan du klicka här: http://www.europarl.europa.eu/aboutparliament/sv/009cd2034d/In-the-past.html
Parlamentarikerna jobbar i politiska grupper med den ideologi de tillhör, inte utifrån vilket land de kommer ifrån.
Det finns sju politiska grupper:
-
Europeiska folkpartiet (EPP)
-
Progressiva förbundet av socialdemokrater och demokrater (S & D)
-
Alliansen liberaler och demokrafter för Europa (ALDE)
-
De gröna/Europeiska fria alliansen (Gröna/EFA)
-
Europeiska konservativa och reformister (ECR)
-
Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE-NGL)
-
Frihet och demokrati i Europa (EFD)
Trettio ledamöter tillhör inte någon särskild grupp. De är så kallade ”grupplösa” ledamöter.
Parlamentet använder EU:s 24 olika officiella språk. Varje ledamot har rätt att välja vilket av de officiella språken han eller hon vill använda i sitt arbete. Klicka här för att läsa mer om EP:s organisation och arbete: http://www.europarl.europa.eu/aboutparliament/sv/0025729351/Organisation-and-work.html
EU-parlamentets officiella säte ligger i Strasbourg. Men de flesta mötena är i Bryssel. Varje månad hålls fyra dagar långa sammanträden i Strasbourg, så kallade plenarsammanträden. Då sker också de flesta omröstningar.
Under de fyra dagarna röstar parlamentarikerna på hundratals lagändringsförslag, paragrafer och rapporter. De flesta omröstningarna görs genom handuppräckning. Då räcker parlamentarikerna upp handen för att visa att de är för eller emot ett förslag eller för att avstå från att rösta. Slutresultatet i en omröstning skrivs in i protokollet, men där står inte hur enskilda parlamentariker röstat.
Många omröstningar görs genom namnupprop. Då noteras varje enskild parlamentarikers röst.
Sedan år 2009 har parlamentarikerna gjort mer än 4000 omröstningar. Omröstningarna är grunden för de analyser som VoteWatch Europe gör. Det är också ur dessa omröstningar som vi har valt ut våra 15 exempel.
