Omröstning: Gemensam fiskeripolitik (CFP-reform), slutomröstning, februari 2013.
EU har en gemensam fiskeripolitik (CFP) för att hantera EU:s fiskeri. EU:s medlemsländer samarbetar för att skydda fisken från att fiskas ut och för att skydda miljön runt fisken.
CFP bestämmer vilka mängder fisk som får fångas, så att fiskbestånden ska finnas kvar. Men i verkligheten fångar många fiskefartyg mer fisk än vad som är tillåtet. Det leder till att fisken börjar försvinna.
EU-kommissionen la därför fram ett reformförslag. Förslaget innebär att det ska finnas en gräns för hur mycket man får fiska. EU:s medlemsländer ska inte kunna sätta höga kvoter och fiskarna ska inte kunna fiska mer av ett visst bestånd än att lika många fiskar föds varje år. Det ska alltså bli en maximalt hållbar avkastning.
Dessutom ska det inte vara tillåtet att kasta tillbaka oönskad fisk i havet.
|
Det är sunt förnuft att bevara fiskebestånden. Om överfisket fortsätter finns snart ingen fisk kvar. Om bestånden kan återhämta sig kommer det finnas mer fisk, vilket i sin tur leder till fler jobb inom fiskeindustrin. Förbudet mot att kasta tillbaka fisk kommer att sätta stopp för slöseriet. Fiskarna kommer att försöka låta bli att fånga oönskad fisk och fiskeindustrin kommer att utvecklas mer. |
EU:s förbud mot att kasta tillbaka fisk är alltför stelt. Det står ingenting i förbudet om att länder fiskar på olika sätt och har olika möjligheter och förutsättningar att fiska. Förslaget skulle leda till att det finns färre arbeten och att fiskeflottan minskar. Fiskeindustrin arbetar redan aktivt för att minska mängden bortkastad fisk, så det finns inget behov av ett EU-förbud. |
| EU-parlamentariker | Rösta |
|---|
